SOMETIMES IT LASTS IN LOVE BUT SOMETIMES IT HURTS INSTEAD.
Jag minns min första kyss på den där villafesten för x antal år sedan. Jag minns att din piercing skavde i min läpp men att jag var för upprymd av känslan att ha blivit kysst. Jag minns dig som jag under i stort sätt hela gymnasietiden hade i mitt huvud. Hur jag blev alldeles knäsvag när jag var tvungen att gå förbi dig på gatorna i stan och hur din blick fick mig att undra om jag någonsin hade varit så här kär innan. Det hade jag inte. Jag minns inte riktigt hur det slutade vara vi och plötsligt började vara han den andra. Det är och kommer alltid vara ett mysterium, men helt plötsligt kunde jag inte tänka på annat än dina armar runt mig. De där 70 milen kändes som en avgrund, men vi tog varje tillfälle vi fick. Jag minns hur vi såg skräckfilmer i din soffa bara för att du älskade det medans jag låg vettskrämd i din famn. Jag minns hur vi åkte runt i din bil med Turbonegro i högtalarna (trots att jag egentligen hatade musiken) och jag minns hur jag fick dig att älska Kent. Jag minns när du x antal år senare sa att det fanns en annan och jag minns hur jag skrek och slog på dig i panik den där natten på Hultsfredsfestivalen. Jag minns hur jag varken åt eller log på flera veckor, hur jag aldrig någonsin trodde jag skulle bli människa igen. Det blev jag.
Jag minns dig som plockade upp mig från marken efter honom. Du som visade mig glädjen med att stå längst fram på spelningen, du som orkade med mig när det enda jag tänkte på var han innan och du som kysste mig på ett sätt som fick mig att börja tro att vi kanske var mer än vänner trots allt.
Men mest av allt minns jag dig. Du som skurit djupast av dem alla in i mitt hjärta. Jag minns hur du brukade kyssa min navel. Du vet det där ärret jag har där efter ett 16 års snedsteg, för att sedan se mig rakt i ögonen på ett sätt jag aldrig någonsin kommer kunna förklara eller glömma. Vi brukade se på läkarna på Seattle Grace Hospital och gråta ikapp till alla gånger de förlorade en patient. Vi brukade åka i din bil och drömma om hur vi skulle leva våra liv hand i hand med varandra. Högtalarna spelade mest Augustana och Damien Rice och jag kommer aldrig förlåta dig för att du stulit Elephant från mig. Den var ju min och nu kan jag inte lyssna på den utan att kastas tillbaka till när jag ville slita mig själv i stycken. Jag minns även hur jag grät. Hur jag för första gången någonsin grät med en känsla av att jag aldrig någonsin kommer känna mig hel igen. Med en känsla av att det var någon som straffade mig, att det var någon som sa åt mig att bara ge upp. Jag minns hur jag ville skrika, dö, och sluta andas på en och samma gång. Du fick mig att för första gången i mitt liv känna mig totalt livrädd.
Men vet ni vad, man tar sig upp. Man lyckas på något sätt limma ihop sina kroppsdelar och när man minst anar det börjar man sakta men säkert leva igen. Plötsligt minns man knappt varför det gjorde så förbannat ont. Plötsligt minns man bara det vackra och plötsligt finns det någon annan pojke med yvigt hår och vidöppet hjärta som utan förvarning betyder allt.
Ni har önskat fler personliga texter. Här har ni det.
39 kommentarer
michelle
27 Aug 2011, 13:02
Fint skrivet!
Anonym
27 Aug 2011, 14:14
Jag blir verkligen rörd när jag läser det här, kärlek är verkligen INTE lätt men otroligt fin. I och för sig har jag heller aldrig fått mitt hjärta krossat, fortfarande tillsammans med min första kärlek. Men bävrar för den dagen om/när den kommer. Det kommer slita mitt hjärta i tusen delar och jag är tveksam att det kommer gå att pussla ihop. Men ååh vad kär jag är just nu...
Sofia
27 Aug 2011, 14:29
W.O.W!
Magdalena
27 Aug 2011, 14:33
Oj vad vackert Anna. <3
Caroline
27 Aug 2011, 15:44
oj....wow... finner inga ord. låter gåshuden över hela kroppen säga sitt. satan va bra skrivet Anna!!!!
karin
27 Aug 2011, 16:23
Tänkte bara låta dig veta att du verkar vara en så himla bra person och du är väldans inspirerande. Sen att du har bra musiksmak o snygga klädtankar gör ju inte intrycket sämre! Hoppas du får en fortsatt bra lördag!
Therese
27 Aug 2011, 17:10
Detta tycker jag var himla fint.
sen tänkte jag fråga om du har nån fin liten spotifylista som passar på fest/förfest? blir så lätt samma pepplåtar när själv ska försöka, så är alltid kul med lite tips på nytt :)
Miss Sunshine
27 Aug 2011, 18:06
Va fint :D
Natalia
27 Aug 2011, 18:40
anna!! det där var nog det mest finaste jag har läst i din blogg någonsin. åh så himla vackert. och hemskt. jag blir verkligen ledsen när jag läser det här. du fick mig till tårar. Jag är så glad att du har blivit hel igen. det måste varit en hemsk period i ditt liv, men det var fint att du delade med dig, väldigt fint. tack !
Ellika
27 Aug 2011, 19:01
Verkligen verkligen verkligen fint skrivet.
Sadia
27 Aug 2011, 20:58
väldigt fint skrivet.
Jasmin
27 Aug 2011, 21:38
Hejsan kolla gärna in min blogg, läs några inlägg, kommentera något. Vem vet du kanske gillar den?
Annars hur mår du? :)
Rosita
27 Aug 2011, 23:37
Så himla hjärtskärande fint!
Anna
28 Aug 2011, 00:27
Alltså, trots mina ynka femton år så vet jag nog precis hur det känns.. Trots att det vart lite omvänt för mig. Men det känns bra att höra att man inte är ensammast i världen med att ha känt sånt. Det händer alla liksom, men jag kan verkligen leva mig in i känslan i texten och får tillbaka stenen i magen från när jag kände likadant för några sekunder. Men jag är kanske för liten, eller nåt.
Natalia
28 Aug 2011, 01:26
jag kan tänka mig att det var svårt att publiera detta, det verkar ju ändå har präglat ditt liv och att dela med sig det är inte det lättaste. men jag tycker att det var fint gjort iaf. de som hade önskat personliga texter var ju inte helt ute och cyklade, mer sådana, det verkar som att du är i ditt esse då!
tack anna. jag har faktiskt lyssnat mycket på musik medan jag packade upp alla mina kläder och det hjälpte!
Hanna
28 Aug 2011, 09:06
Fint skrivet!
Magdalena
28 Aug 2011, 09:07
Ja det är stört omöjligt ibland. :)
Jag tror nog inte att det är så stora likheter mellan New Girl och The big bang theory förutom att det är flera killar och en tjej i huvudcasten. Men jag gillar ju Big Bang så för mig gör det ingenting om den skulle vara det. Jag uppfattade det bara inte alls så. Men jag lovar att säga till när jag sett de första avsnitten om jag tror det är något för dig.
Haha jag Ringer ska du kanske inte se. Jag ser den mest just för att det är SMG i huvudrollen.
Säg till om du hittar någon annan serie som verkar intressant. Jag var inne på tv-land för första gången sedan i juni igår och det hade kommit 37 nya inlägg... på 2 månader. Helt dött där nu. :(
NATALIE
28 Aug 2011, 09:26
hur fint och bra skrivet som helst! rörande förstås. Det här gillar vi!
Emma says style, love & rock and roll.
28 Aug 2011, 10:47
Så fint skrivet, samtidigt som man blir förbannad och känner igen sig och så kommer alla känslor tillbaka. men det är sant. man reser sig upp igen!
Miss Sunshine
28 Aug 2011, 11:07
Sv: :) Allt bra?^^
Sofia
28 Aug 2011, 11:09
Vilken underbar text. Jag känner igen mig så otroligt väl. Det är så livet är. Men man tar sig upp. Jag är inte helt uppe än och väntar fortfarande på den där pojken som ska få mig att le sådär fånigt igen.
h
28 Aug 2011, 11:23
Så fint!
Liuza
28 Aug 2011, 11:59
en väldigt känsloladdad text, jättefint skrivet!
Hanna - Utanlikhet.
28 Aug 2011, 13:28
Riktigt vackert skrivet! Gillar ditt sätt att uttrycka dig :)
Natalia
28 Aug 2011, 14:43
ja det kommer nog kännas bättre och bättre för var dag som går.
det förstår jag. men jag hade inte haft något emot att ta del av mer av dina personliga texter! Det blir ju unikt och det är så himla fint!
Anna
28 Aug 2011, 18:14
Du skirvet fantastikst bra! Mer sånt :)
ida
28 Aug 2011, 19:08
underbart vackert och STARKT skrivet! Det är hemskt att genomgå något liknande, men det viktigaste är att enbart lära från det tidigare men inte tappa hoppet.
Helena
28 Aug 2011, 20:21
Wow. Väldigt rörande, fint skrivet! //
MADDE
28 Aug 2011, 21:54
Hjärtskärande fint. Blir så berörd. Och så fint att du delar med dig. Jag är själv mitt uppe i det som är det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Att få hjärtat utslitet. Därför är jag extra tacksam att du delade med dig, tack.
Angelica
28 Aug 2011, 22:58
gud så fint! underbart anna! du är bra :)
AMANDA FALK
29 Aug 2011, 00:04
vilken fantastisk bild :D
förresten, vet du vart den mönsterstickade vit tröjan i inlägget nedan kommer ifrån? jätte fin!!
Hoppas du haft en toppen helg & får en bra start på veckan imorgon!
Barnens Hjältar
29 Aug 2011, 09:37
Fantastiskt vackert skrivet trots det sorgliga. Du är en dukti skribent!
pelle
29 Aug 2011, 13:32
Men Anna lille, du skulle kunna skriva en bok. Här ovan har vi ju beviset.
Riktigt bra text!
A
29 Aug 2011, 18:37
Fint skrivet och så får jag lite ont i magen när jag minns den känslan. Nu hoppas jag att jag aldrig mer måste genomleva något sånt för egen del, men jag bävar för när mina barn ska få sina hjärtan brustna. För det brukar nog vara så att alla, tyvärr, är med om något sånt i sitt liv.
Lojs
30 Aug 2011, 00:09
Du är bra på att sätta ord på saker och ting. Att du inte blir författare?
Så sant förresten, man tror att det är undergången och sen mår man ändå bra tillslut.
Lovisa
30 Aug 2011, 15:50
Vad duktig du är!
ida w
30 Aug 2011, 16:32
:)
BJÖRCKIS
31 Aug 2011, 16:00
vackert anna, jag känner vartenda ord och varenda mening.
om jag skulle dra upp alla mina "sådana" som skärt i mitt inre så skulle det än idag skära inom mig. personerna är inga jag bryr mig om idag utan de är bara tomma ansikten, men alla minnen. gah! kan fortfarande känna en killes lukt så fort jag hör låten "9 crimes" och även om det har gått två killar och tre år sedan dess, så finns han fortfarande kvar i minnena liksom. svårt att beskriva men jag vet att du förstår <3
FOTOKUSERA - en personlig fotoblogg
11 Sep 2011, 11:07
Helt fantastiskt. Jag vet inte varför men jag fick för mig att just din text var värd att läsa (annars kan jag lätt vara lat och inte orka dra mig igenom en okänd persons personliga text med risk för att inte förstå någota lls), och jo. Skriv mer, kvinna!