10 best albums of all time.


Och så var det det där med att försöka ranka världens tio bästa album. Det känns ungefär lika svårt som att förhindra den miljökatastrof vi verkar vara på väg mot. Okej, nu kanske jag överdrev en aning, men som den musiknörd jag är gör det nästan ont i mig att göra en sådan här lista, ändå kan jag inte låta bli. Tanken var att jag skulle lyckas åstadkomma en rangordning, men efter att ha korat nummer ett gav jag upp. Att the Killers debutskiva Hot Fuss är det bästa som gjorts i musikvärlden någonsin står jag fast vid. Varenda låt är magisk och jag har nog aldrig spelat sönder en skiva på samma sätt som den här. De resterande nio skivorna får komma utom någon som helst rangordning. Visst, jag skulle kunna säga att Kents Isola är strået vassare än Coldplays Parachutes, att Damien Rice's O berört mig ungefär hundra gånger starkare än Placebos Black Market Music, eller att Håkan Hellströms debutskiva varit med och skapat min personlighet på ett sätt som de andra inte ens är i närheten av. Men jag gör inte det. Istället nöjer jag mig med att säga grattis till the Killers och ser de andra som en stor delad andraplats.

Nu: Six Feet Under, en kopp te och sängen. Imorgon väntar sovmorgon, underbart.

Four winds blowing through her hair.


Min stereo slumpade fram den här låten mitt i all stress i morse. Den tog mig tillbaka till augusti 2009, till varma sommarnätter och min älskade stråhatt. Den tog mig tillbaka till hållplatsen utanför Hannas lägenhet, till slottsskogen och brunbrända ben. Sedan drog jag upp persiennerna och möttes av ett genomgrått spöregnande Göteborg. Touché.

Jag är inte riktig mig själv idag. Har åkt på världens mensvärk och det är vid sådana här tillfällen som jag önskar jag var kille. Annars är jag väldigt nöjd med att vara tjej. Ja förutom det faktum att det är vi som måste klämma ut en unge i framtiden, för det är jag ärligt talat livrädd för. Imorgon har jag förresten sovmorgon till elva, hur underbart är inte det? Och sen är jag ledig i fem dagar. Tänkte fira detta med lite bloggtid, tv-serier och fotboll. Som alla andra kvällar i stort sätt.

Chloé.


Finns det någon snäll ängel här som vill ge mig den här vackra skapelsen för sisådär 1 643 dollar? Jag vågade inte riktigt räkna ut hur mycket det blev i svenska kronor. Slutade räkna när jag insåg att jag skulle hamna en bra bit över tio tusen. Fasiken att den ska vara så fin bara.

Jag var galet nära att hamna på en av Göteborgs pubar ikväll. Lite öldrickande och hockey varvat med fotboll. Det hela slutade dock i att jag drog på mig mysbyxorna, tvättade bort sminket och kröp ner under filten i soffan med en kopp te. Hockeyn går åt skogen. Kvartsfinalerna i Champions League drar igång om enbart några sekunder. Mitt älskade Liverpool försvann redan i gruppspelet, så istället tänkte jag eftersöka ren skadeglädje genom att hoppas på att Manchester United får stryk av Bayern München. Skadeglädje är den enda sanna glädjen, helt klart.

bloglovin RSS Instagram