alla har väl såna där skivor (och låtar såklart) som liksom betyder det där lilla extra. som har etsat sig fast i en och liksom gjort en till den man är idag. i alla fall en stor del av en. jag är en riktig musik-nörd. alltså jag menar en riiiktig musik-nörd. kan i stort sätt inte röra mig från lägenheten utan musik. kan inte röra mig runt i lägenheten heller för den delen utan musik. det är liksom bara så jag är. har suttit och tittat igenom min skivsamling och rotat fram de där guldkornen som gjort mig till den jag är idag.

hole - celebrity skin. vaknade, åt, sov och levde med den här skivan i högtalarna. det var år sen jag lyssnade på den men jag kan fortfarande varenda ord och fras i sömnen. det är lustigt, jag lyssnar inte alls på sån här musik idag, men ändå älskar jag just den här skivan. det måste vara minnena och känslan.

placebo - blackmarket music. den här skivan summerar i stort sätt hela min gymnasietid och alla festivaler jag varit på. den gör mig sådär misärisk lycklig på ett motsägande sätt.

kent - hagnesta hill. det finns ingen bättre grupp (i hela världen) som kan musik bättre än den här. tonerna, känslorna, orden, you name it. det var den här skivan som drog in mig i kent-träsket på allvar och nu kan jag inte ta mig ut.

håkan hellström - känn ingen sorg för mig göteborg. det var här det hände på riktigt. det var här jag blev jag. en liten poptjej som avgudade allt den här mannen sa och gjorde. det gör jag fortfarande.

det här är alltså de skivor som betyder mest för mig. det är långt ifrån samma sak som mina favoritskivor. bara så ni vet.

har ni några skivor som betyder liiite mer än alla andra?