I didn't get carried away.


Jag är faktiskt besviken. Sex and the City är en fantastisk serie som jag kan utan och innan. Första filmen står väl använd på min hylla. Det är nog dock där det får sluta. Andra filmen kommer med all säkerhet inte hamna i min dvd-samling. Den var för cheesy, för förutsägbar och alldeles för långt ifrån själva grundidén bakom serien. Så nej, de skulle nog ha stannat efter första filmen. Det finns dock två positiva saker: Aidan Shaw + Smith Jerrods. Underbara män det där. Annars, nja, jag hade överlevt utan den.

För övrigt verkar jag ha lätt för att bli besviken för tillfället. Eller så är det helt enkelt så att jag kräver för mycket, men jag är väldigt svårflirtad just nu. Ett exempel: Kents nya skiva har ännu inte imponerat på mig och jag älskar ju vanligtsvis allt de gör. Missförstå mig inte, det är en jäkligt bra skiva, men den har ännu inte satt några djupa spår i mig. Tyvärr.

Nu: Nytt avsnitt av True Blood följt av godnatt. Imorgon är det jobb, följt av fikadejt på stan och två lediga dagar. Det blir fint det.

Sjung om de gånger vi delade ett liv med en blick.




Godmorgon onsdag. Spenderade gårkvällen ute hos Helena i Frölunda tillsammans med lite vänner, enchiladas, en iskall öl och en galet spännande åttondelsfinal. Mycket trevlig kväll, särskilt med tanke på att det gick precis som jag önskat i matchen. Spanien är härmed vidare till kvartsfinal där de möter Paraguay som faktiskt inte borde vara en svår uppgift (ta i trä). I och med vinsten slog de även ut Portugal. Sann skadeglädje där.

Nej nu blir det jobb. Följt av Sex and the city II som jag otroligt nog inte tagit mig iväg för att se ännu. Ha en underbar onsdag. Ciao!

Ge mig nåt som tar mig någonstans.


Det var det här jag väntade på. Det där kanonsläppet som skulle få mig att i panik springa och köpa biljett till årets Way out West. Håkan Hellström gör sin andra spelning i Slottsskogen, och det är inte vilken spelning som helst. Det är en hyllning till den helt magiska och fantastiska debutskivan Känn ingen sorg för mig Göteborg. Den där skivan som format mig och mitt liv något otroligt. För att citera Håkan själv: "Jag och bandet kommer att göra något helt unikt och framföra första plattan från början till slut". Jag kan knappt tro det är sant. Så nu är biljetten inhandlad och jag hoppar omkring som på små moln. Underbart.

Nu är det däremot full fokus på fotbolls-VM. 20.30 är det avspark mellan Spanien-Portugal och jag är så nervös så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det blir att se den hemma hos Helena med massa folk. Helena som av någon konstig anledning har fått för sig att hålla på Portugal. Så nu är det krig. Viva Españia för fan.

bloglovin RSS Instagram